Annons

Annons

Annons

Till mig kom jultomten med världens värsta nackspärr

Julen 2015

Här firas det jul med hela familjen, särbor, före detta fruar, barn och barnbarn, svärmor samt eventuell måg. Dottern Kim höll i kameran. Notera den stolta skinkan med BEN.

Barnbarnet Sams första jul. Här med stolta mamma Kim.

Barnbarnet Sams första jul. Här med stolta mamma Kim.

God fortsättning på er, alla människobarn. Jag hoppas från djupet av mitt hjärta att helgen motsvarat alla förväntningar och erbjudit den där speciella julmixen av glädje och ångest, stress och avkoppling, innerlig familjegemenskap men att man samtidigt inte kan låta bli att reta sig på faster Gullan som aldrig kan hålla tyst och morbror Knut-Orvar som inte kan avhålla sig från att ta några snapsar för många och dra opassande fräckisar som ingen tycker är roliga.

Annons

Och så hoppas jag maten smakade och att ni nu befinner er i ett komaliknande tillstånd av begär efter mer och dåligt samvete över frossandet och vad det gör med midjemåttet.

Själv vaknade jag på lillejulafton med nackspärr och kunde knappt ta mig ur sängen. Jag kände mig som ett offer för en garrottering. Hade det inte varit jul skulle jag ha ringt runt och ställt in kalaset. I stället antog jag martyrrollen och lät alla förstå hur gränslöst mitt lidande var. Jag brukar, på karlars tappra sätt, aldrig ta smärtstillande men de här dagarna har jag knaprat piller som en läkemedelsmissbrukare.

Julen går så fort. Dagarna fylls med att man dukar fram och dukar av oändliga antal rätter. Vi äter alltid det stora julbordet efter Kalle Anka och sen är det julklappsutdelning. Jag fick jättefina presenter men kanske den allra mest rörande gåvan inträffade på juldagen när särbon och sonalyckan Calle spontant fick för sig att städa mitt förrådsutrymme. Det tog dem stora delar av eftermiddagen medan jag bara behövde sitta i soffan och massera nacken.

På juldagen åt särbon och jag lutfisk. Det är så gott att jag får gåshud av blotta tanken. Det är en rätt att vänja sig vid innan man förmår uppskatta den men när man väl kommit över tröskeln är lutfisk en oslagbar kulinarisk höjdpunkt.

Nu laddar vi för nyår och en annan njutning – grönkålsoppa på skinkspadet. Och så får vi innerligen hoppas att 2016 blir åtminstone något bättre än 2015. Så från mig alla till er alla – en riktigt god fortsättning. Och som en sista tankeställare ska jag citera min morfar som brukade möta varje dag med orden:

– God morgon, god morgon, vi hälsar en var som tappert för nykterheten strider.

Sen unnade han sig en grogg.

 

 

 

 

LÄS OCKSÅ

(0)

Annons



Senaste från Hemmets